Nu har jag äntligen gjort vad jag tänkt göra länge: fixa lite mysigt i vår fina glasveranda igen! Vi har haft tomater där i sommar som blev sådana monster till slut att vi knappt fick plats själva. Men nu har dom gjort sitt. Vår dotter har stolt visat alla att hennes planta minsann blev den största, och gått och plockat små röda körsbärstomater som hon bjudit oss på. (Hon tycker om att plocka dem - inte att äta dem.) Paprikan och chilin ger fortfarande frukt, och får stanna ett tag till.
När tomaterna åkte ut fanns det plötsligt plats att ta in mitt lilla olivträd som varit ute över sommarn. In åkte också mitt kära trädgårdslejon och en härligt stor kruka som inte mår bra av minusgrader. (Skulle bli jätteledsen om någon av dem sprack.) Krukan riktigt ber om att få ta ansvar om en skir kamelia.... Får se om jag får tag på en sådan till ett överkommligt pris någon gång. Annars får den nöja sig med ett något modestare olivträd. Tills vidare har den i alla fall fått lite ljung, prydnadskål och murgröna.
Visste ni att man enligt skrock tar med sig döden in i huset om man tar in ljung? Fick höra detta när jag var liten och gjort ett arrangemang av torkad ljung till min mamma. Hon blev jätteglad och ställde det i vardagsrummet. När vår barnvakt, en äldre dam, fick se det blev hon smått hysterisk och slängde ut det på trappan så att det nästan gick sönder. Kändes lite hårt för en liten tjej på typ 8 år.... Men, jag är inte skrockfull! (Stegar går jag dock inte under. Oturen kan komma så direkt och plötsligt.)