Vårkänslor på glasverandan!

Åter igen; vilken dag! 14 ℃ varmt och sol. Fast det blåste som attan också... Ungarna och jag tvättade fönstren på glasverandan. Där kunde man vara i bara linnet, helt underbart! En treåring som står och putsar samma lilla glasruta på ca 1 kvadratdecimeter i 20 minuter och sprayar upp ca 1 dl fönsterputs, samtidigt som hon högtidligt deklarerar "Jag hjälper min mamma!" är ganska gulligt faktiskt. Lillkillen satt mest och bet i en "Välkommen"-skylt, när han inte också ville stå på samma pall som sin storasyster... Vi åt faktiskt middag ute på verandan också, för första gången i år. Visst låter det mysigt? Blev dock mest kaos faktiskt, småbarnsfamilj som vi är...

Nu har de första små fröplantorna fått flytta ut på glasverandan. Vingliga rosenskäror, stockros, rödmalva och perovskia. Har dock inte vågat flytta ut alla exemplar än...

"Fragile"

Vårblommor i en gammal vinlåda. "Fragile" stod det på den halva av locket som satt kvar. Dessa små färgklickar till blommor är ju allt annat än ömtåliga, men visst är det ett fint ord; "fragile"..... Italienska är ett vackert och dramatiskt språk som jag gärna skulle vilja lära mig. Ett ord har jag lite svårt för dock; "ragazza". Det betyder flickvän eller tjej, men är det inte lite väl likt ragata?

Nu har Våren i alla fall börjat på glasverandan!

Hyacintskog - Forest of hyacinths

Nu har äntligen snön kommit till oss också! Lägligt nog var vi ute i skogen och samlade pysselmaterial i går, för nu är det desto svårare att hitta vad man söker... Om det inte är granris förstås!

I går kväll, när barnen somnat, stod jag ute på glasverandan i tjock tröja och fixade med hyacinter, mossa, pinnar och en liten gran, alltmedan vinden ven och snön yrde utanför. Skogen bakom huset är vit nu, men på glasverandan har vi en egen liten hyacintskog. I morse var det is på rutorna.

Dags att flytta in på glasverandan

Nu har jag äntligen gjort vad jag tänkt göra länge: fixa lite mysigt i vår fina glasveranda igen! Vi har haft tomater där i sommar som blev sådana monster till slut att vi knappt fick plats själva. Men nu har dom gjort sitt. Vår dotter har stolt visat alla att hennes planta minsann blev den största, och gått och plockat små röda körsbärstomater som hon bjudit oss på. (Hon tycker om att plocka dem - inte att äta dem.) Paprikan och chilin ger fortfarande frukt, och får stanna ett tag till.

När tomaterna åkte ut fanns det plötsligt plats att ta in mitt lilla olivträd som varit ute över sommarn. In åkte också mitt kära trädgårdslejon och en härligt stor kruka som inte mår bra av minusgrader. (Skulle bli jätteledsen om någon av dem sprack.) Krukan riktigt ber om att få ta ansvar om en skir kamelia.... Får se om jag får tag på en sådan till ett överkommligt pris någon gång. Annars får den nöja sig med ett något modestare olivträd. Tills vidare har den i alla fall fått lite ljung, prydnadskål och murgröna.

Visste ni att man enligt skrock tar med sig döden in i huset om man tar in ljung? Fick höra detta när jag var liten och gjort ett arrangemang av torkad ljung till min mamma. Hon blev jätteglad och ställde det i vardagsrummet. När vår barnvakt, en äldre dam, fick se det blev hon smått hysterisk och slängde ut det på trappan så att det nästan gick sönder. Kändes lite hårt för en liten tjej på typ 8 år.... Men, jag är inte skrockfull! (Stegar går jag dock inte under. Oturen kan komma så direkt och plötsligt.)

Underbar pelargon

Har precis inhandlat en underbar pelargon. Den får liksom ett blått skimmer i kvällsljus. Vet inte vad den heter men det är en hängpelargon med mörka vackra blad och nästan lila blommor. (Någon som vet?) Den får bo på glasverandan tills det inte är risk för nattfrost längre. Då ska jag förhoppningsvis ha hittat en blå-silvrig petunia som den ska få dela låda med.