Äntligen tillbaka!

Hej igen! Nu är jag äntligen färdig men min avhandling (om picornavirus och viral oncolys) som jag kämpat som en galning med de senaste månaderna. Provtrycket har kommit och visst är det ett par ändringar att göra, och sedan är det ju själva disputationen, men nu kan jag äntligen få mitt liv tillbaka! Att börja blogga igen är en självklarhet - för det är ju så roligt!

Här är lite bilder från i somras när familjen reste runt i Skåne. De första bilderna kommer från Marsvinsholm. Jag blev fullständigt förälskad i den förfallna bron som förbinder slottet med parken. Bron är oerhört sliten men så vacker att jag inte brydde mig särskilt mycket om slottet eller konstutställningen i parken. Tänk bara, vilket jobb att göra alla dessa pelare till staketet! Ska man göra något, så ska det göras ordentligt!

Ett annat mindre känt slott är Bjärsjöholm. Det ligger nästan bortglömt och öde vid ett stort jordbruk. När man går in på borggården så är det som att kliva rakt in i en Törnrosa-saga som utspelar sig i Provence.... Snacka om att man skulle kunna anordna en stor grillfest med musik på borggården!

Nu ska jag titta runt hos er lite!

Kram!

Stina

Så vacker - så giftig

I vår by finns ett litet skogsparti som känns lite som en sagoskog. På sommaren klättrar kaprifol i träden och på vintern, när löven är borta, så ser man att många av träden är alldeles övervuxna av murgröna. Att det är svårt att gå in i skogen, man måste från vägen gå ner för en brant sluttning, ta sig igenom björnbärssnår och chansa på att elstängslet som omger den är avstängt, gör den bara ännu mer magisk. Den här gången tog jag dock chansen, för inne bland träden växer det på våren en växt med lysande rosa blommor på bar kvist. I år var jag bara tvungen att få se den på nära håll, så med lillkillen i famnen och kameran i fickan gick jag för att titta närmare på dessa vackra små glesa buskar som växer lite här och där.

Busken heter tibast och är en vacker och väldoftande, men mycket giftig växt. Detta har dock inte hindrat folk från att använda den i medicinska syften, bland annat mot körtelsvullnader . Vill du läsa mer om denna ovanliga (i vissa regioner fridlyst) lilla buske så finns info här och här.

Hoppas att det blir en varm och solig helg!

Blåsippsbackar

I dag såg jag det! Ett intensivt blått skimmer inne bland träden, ett par meter från vägen; blåsippor! Så ljuvligt vackra de är, masseffekten är helt överväldigande. Bara att gå in bland träden och titta, känna och njuta.... Inte plocka, hur lockande det än är.

Hoppas att ni också har sett eller kommer att få se blåsippor i år!

Tusen tack hörni!

Tack för alla kommentarer om vad mina mystiska lökar kan tänkas vara för något! Jag har lärt mig en del nytt, och det är det bästa som finns!

1. Tidlösa, som blommar på hösten, får blad på våren. Ska vara tre till fyra och komma upp tidigt.
2. Gamla tulpaner slutar till sist att blomma, och upp kommer bara blad.
3. Kejsarkrona kan ta många år på sig innan de blommar.

Dessa kunskaper kommer att omsättas direkt i trädgården; gamla, icke blommande tulpaner ryker så fort de överdimensionerade bladen dyker upp i år! (Jag har låtit dem vara tidigare, eftersom jag trott att de kanske blommar nästa år....) Beträffande de mystiska lökarna får de vara kvar. Nu har jag ju benkoll på dem, och till hösten får jag veta om det är tidlösa. Om det är kejsarkrona skulle jag bli mycket förvånad. Det finns inte en endaste kejsarkrona i de närmaste trädgårdarna, så var i all värden skulle de ha kommit ifrån. Men det ser onekligen ut som små kejsarkronor på g...... Dessa växter fanns i trädgården till ett hus vi hyrde, innan vi flyttade till vårt nuvarande hus, och jag kan inte säga att jag är så jätteförtjust i dem. De luktar dessutom illa, även för oss människor.

Den här helgen har varit superskön, även om det inte varit strålande sol. Mängder av gammalt bråte har gått upp i rök (bokstavligt talat), och de flesta rabatterna har blivit rensade. Jag har även flyttat en mycket älskad (men illa behandlad) ros; Stanwell Perpetual, och planterat en vitbrokig låg benved bredvid. Jag tror att det kommer att bli bra!

Hoppas att ni också har haft en skön helg!

En grind ut mot skogen

Sen vi flyttade hit har vi alltid haft vår ved (huset värms upp med vedpanna så det blir mycket) i ett stort fult skjul i skogen bakom huset. I vintras kollapsade det dock under all snö... Vi ojade oss över alla gympahallar där taken rasade in och så en morgon såg jag från vårt badrumsfönster att vårt eget vedskjuls takplåtar flippat rakt upp och lutningen på hela bygget vida överskred ett visst berömt torns snedhet. Det var bara att göra ved av hela rasket. Vad vi ska göra till nästa vinter vet jag inte, men det blir inget nytt vedskjul på samma plats igen. Att gå en lummig stig genom syrenbuskar, öppna grinden och komma ut i skogen (istället för till ett fult vedskjul) är en underbar kontrast till de öppna fält vi har framför huset.

Hästkastanj i blom - maffigt!

Nu blommar vår hästkastanj för fullt! Det är honung för själen att stå under den i kvällningen. Löven silar solens strålar och ett surr av humlor hörs från kronan.

Jag har även varit och sett hur det går för ett av mina går-det-så-går-det-projekt. När vi flyttade hit växte det en väldigt taggig ros mitt framför glasverandan med få små vita blommor. Den skymde utsikten så vi tog bort den. Eftersom det bär mig emot att slänga växter planterade jag den vid eken längst ner i trädgården. Förhoppningen är att den ska börja klättra i eken och blomma med sina vita rosor. Det skulle kunna bli så vilt och vackert...

Lyckan att bo på landet

Så här fint är det just nu längs vägen till dotterns dagis! Rapsen blommar och det finns små grusvägar mellan fälten över allt...

Äntligen lugnt

Ibland är det nästan omöjligt att få barn att sova! Härom dagen blev jag så desperat, efter timmar av ihärdig "sov-coachning", att jag packade in båda ungarna i bilen (då somnar de alltid) och körde ner till småbåtshamnen som ligger här i närheten. När jag kom dit hade båda knoddarna somnat och hamnen var alldeles öde. Där satt jag och hade en väldigt skön stund. Bara jag själv och vågskvalpet....

Lanthandeln är bäst!

Vad glad man blir av att gå och handla i "vår" lilla mataffär här i byn där folk snackar med varandra. Tanten i affären hade sett våra ungar i tidningen och tyckte att de var så söta. Jag visste inte att det var i dag de var med, så det var tur att hon sa det! Jag köpte naturligtvis två tidningar! Jag, som från början var mer av en statstjej och en utböling, har blivit en riktig "byinvånare"! Härligt! Möter jag någon på vägen hejar jag alltid här på landet. (Gör man så inne i stan tittar folk konstigt på en....)

Nu är det vår

Nu när våren plötsligt gått och gömt sig igen vill jag bara påminna om att det faktiskt är maj månad och att sommaren är på väg.