Äntligen kom regnet. Jag stod ute i "boa" och målade fönster och lyssnade på dropparna som slog mot taket, gruset, bilen och alla törstiga växter i trädgården och skogen bakom. Lugn och ro; bara jag och min pensel. Äntligen blir ännu ett av våra gamla fönster som nytt igen. Gammalt kärnvirke väcker både kärlek och respekt. Känslan jag hade då är det jag vill ta med mig från den här helgen. Inte att vårt fina nya tak läcker eller att flaggstången knäcktes. Det går att ordna. Nu har vi i alla fall ett "nytt" fint fönster att glädjas åt!
Oj då, mycket som händer hos dig. Låter inte så kul med tak som läcker;-/
SvaraRaderaFin bild.
Ha det gott! H.
ohhhh tack för ditt varma avtryck hos mig, nu ska jag läsa ALLT här, jag gillar mmm!
SvaraRaderavi hörs här igen eller där, varmkram och varmt välkommen in i den varma härliga bloggemenskapen!//lotten